Kan man minst sagt säga att vi gjorde igår. Jag min lillasyster och Elton. För att göra en lång historia kort, så vet ni ju att vi köpte ny bil för två veckor sen. (Ny och ny, en 08a eller 09a tror jag det var.) Framdäcken på denna bilen var riktigt slitna så bilförsäljaren lovade att nya däck redan var beställda. Igår hade det alltså tagit två veckor och vi hade ändå inte fått på nya däck. Well well...

Vi var igår påväg mot Götene och mamma för att fira Kennys födelsedag. Nästan framme.- färdandes på motorvägen i sisådär 115km smäller det till i bilen och det börjar slå. Det ryker och riktigt skriker i bilen. Snabbt blinkar jag innåt och lyckas ganska snabbt få stopp på bilen. Går ut och kollar vänster framdäck- ser ingen speciellt pga av all rök. Det rinner vätska långt in under bilen och luktar fruktansvärt. Jag som inte kan något om bilar kunde verkligen inte se vad som kunde ha hänt- kollade nog inte så noga heller då jag var ganska uppskakad. Lyckades iaf få tag på min bror som kom- och med bilförsäljaren i luren hittar min Kenny felet- HELA DÄCKET ÄR SPRÄNGT! När han sen säger att vi hade änglavakt och berättar hur illa sånt här kan gå i den hastigheten får jag panikångest och bryter ihop. Tänk om något hade hänt min syster och son?! När bilförsäljaren, en mekaniker och Kenny går igenom vad som hänt så konstateras att det är fel på hela framvagnsinställningen och att däcket slitits ojämnt. Det var verkligen helt uppköttat (bra ordval). Så- brodern min sa att vi lyckades lura döden igår, sådanna här olyckor har oftast bara en utgång- och det är en tragisk sån. ..

Ångesten och tankarna har haglat över mig som ett ösregn hela natten. Men idag känns det bättre och jag är glad att vi lever.